Dagens tankar
Inläggen duggar tätt och jag börjar bli orolig att detta håller på att bli en emoblogg. Men å andra sidan är jag lite emotional nu och är inte en blogg än stor egoboost?
Har ofta massa fina tanker i huvudet som jag vill få ner men det är som att de flyger iväg när man sätter sig. Pratar med kus på msn och det sägs en hel del klokheter. Ett så fritt samtal på nåt sätt om att man är den man är och inte mycket mer eller mindre än det. Sen ser ju vissa det som något perfekt medan vissa säkert hatar det. Men man är ju fortfarande den man är. Att anpassa sig för att bli omtyckt är ju inte värt nåt. Man sågar nog bara sig själv. Därför med dessa visdomens ord i mig har jag gjort något som säkerligen de flesta skulle tycka var mycket korkat, en av anledningarna till mitt hemlighetsfulla beteende på sista tiden. Jag vill helt enkelt inte ha folks åsikter av vad man ska säga och göra. Jag har alltid sagt och gjort det mesta jag känner och därför tror jag att jag varit den trygga person jag alltid varit. Säkerligen har dagens handling skrämt upp och iväg så jag står säkert här helt själv snart. Att stå på sig må föra med sig mycket ensamhet men å andra sidan har man de riktiga med sig som verkligen bryr sig. Därför gör jag detta igen. Att låtsas vara en obrydd och stark person i stunder när man inte är det är något som inte fungerar tror jag.
Sen att man har en grov tentaångest, inte fattar nåt och får magkatarren bara av att tänka att jag borde plugga trots att jag inte får in något i huvudet denna tid på dygnet gör inte saken bättre! Men jag har under ett års tid gått omkring med ett stort hopp trots att det varit mycket downs. Ska inte ändra på det nu hade jag tänkt. Men det är inte lätt. Blir ibland lite orolig att jag är en av de där kvinnorna som inte klarar av ensamheten. Usch får rysningar bara av att tänka på det. Fast ensamheten klarar väl egenligen ingen av. Helt ensam orkar nog inte många stå. Handlar ju inte bara om pojk/flickvän-situationen.
Känner att detta blev ett väldigt djupt och intimt inlägg. Skulle kunna hålla på och skriva länge till. Skönare att skriva än att vänta och tänka. Får bara hoppas att det är alltför många som hittat hit. Kan redan komma på en som jag undrar om det är sunt läser... Men men..
Har ofta massa fina tanker i huvudet som jag vill få ner men det är som att de flyger iväg när man sätter sig. Pratar med kus på msn och det sägs en hel del klokheter. Ett så fritt samtal på nåt sätt om att man är den man är och inte mycket mer eller mindre än det. Sen ser ju vissa det som något perfekt medan vissa säkert hatar det. Men man är ju fortfarande den man är. Att anpassa sig för att bli omtyckt är ju inte värt nåt. Man sågar nog bara sig själv. Därför med dessa visdomens ord i mig har jag gjort något som säkerligen de flesta skulle tycka var mycket korkat, en av anledningarna till mitt hemlighetsfulla beteende på sista tiden. Jag vill helt enkelt inte ha folks åsikter av vad man ska säga och göra. Jag har alltid sagt och gjort det mesta jag känner och därför tror jag att jag varit den trygga person jag alltid varit. Säkerligen har dagens handling skrämt upp och iväg så jag står säkert här helt själv snart. Att stå på sig må föra med sig mycket ensamhet men å andra sidan har man de riktiga med sig som verkligen bryr sig. Därför gör jag detta igen. Att låtsas vara en obrydd och stark person i stunder när man inte är det är något som inte fungerar tror jag.
Sen att man har en grov tentaångest, inte fattar nåt och får magkatarren bara av att tänka att jag borde plugga trots att jag inte får in något i huvudet denna tid på dygnet gör inte saken bättre! Men jag har under ett års tid gått omkring med ett stort hopp trots att det varit mycket downs. Ska inte ändra på det nu hade jag tänkt. Men det är inte lätt. Blir ibland lite orolig att jag är en av de där kvinnorna som inte klarar av ensamheten. Usch får rysningar bara av att tänka på det. Fast ensamheten klarar väl egenligen ingen av. Helt ensam orkar nog inte många stå. Handlar ju inte bara om pojk/flickvän-situationen.
Känner att detta blev ett väldigt djupt och intimt inlägg. Skulle kunna hålla på och skriva länge till. Skönare att skriva än att vänta och tänka. Får bara hoppas att det är alltför många som hittat hit. Kan redan komma på en som jag undrar om det är sunt läser... Men men..
Kommentarer
Trackback